måndag 22 oktober 2012

Jonglering!

Nu är det lite drygt två år sedan jag plockade fram mina gamla jongleringskäglor ur förrådet och bestämde mig för att nu var det minsann dags att jag lärde mig jonglera med dem! Och det gjorde jag. Men, varför ska man kunna det, undrar ni säkert nu. Ja, men varför inte? Det är kul, det räcker bra för mig!

I början av denna månad var det ett jongleringskonvent i Jönköping. Jag upptäckte det på Facebook och var sugen på att åka, men kände först att nja... Det är ju lite långt borta. Långt att sitta och köra ensam, och dyrt att åka tåg. Men sedan var det några som skulle åka från Uppsala, via Stockholm, och då bestämde jag mig för att åka med. Det är jag glad för! Konventet gav mig massor av inspiration och motivation till att öva mer än jag brukat göra, och att börja öva på ett par nya saker. Jag har satt upp två mål (ett med bollar och ett med käglor) som jag tänkte försöka nå innan nästa konvent, som blir Uppsala Adventskonvent under första adventshelgen.

Ett mål är att kunna jonglera med fyra bollar, minst tjugo kast på minst hälften av försöken. Det andra målet är att lära mig backcrosses (kasta käglan bakom ryggen, fånga där jag brukar fånga i vanlig jonglering). Jag hade inte tänkt kunna göra det kontinuerligt, jag tror att det är lättare att bara lära mig göra enstaka backcrosses i vanlig jonglering. På var sjunde kast tänkte jag, och minst en gång ska jag ha klarat fyra stycken utan att tappa.

Om målen är rimliga har jag ingen aning om, jag har inte diskuterat dem med någon mer erfaren jonglör och tänker inte göra det heller. Jag vill nog inte veta om de är rimliga eller inte. Huvudsaken är att jag tycker de känns svåra men möjliga, för det ger mig motivation att öva.  Det går i alla fall framåt!

Sedan är det förstås kul att träffa andra trevliga människor med samma hobby också. Det är kanske det bästa av allt med konventen ändå. En person jag träffade var medlem i en jongleringsförening i Stockholm, och nu igår åkte jag in för att öva med dem. Så kul! Visst kan man öva jonglering ensam, men att jonglera ihop är ändå det roligaste. Och då menar jag inte bara att vara i samma lokal utan att kasta till varandra med, passningar. Jag är fortfarande rätt ny på det, men kunde ändå pröva flera nya saker bara under gårdagens övning. Jätteskoj! Jag längtar redan till nästa söndag, hoppas de har lust att passa lite med en nybörjare då med.

Det tog väl 1½ timme att ta mig in till jongleringsövningen, lika lång tid att ta mig hem. Jag prioriterade dessutom att ta en fika med några av jonglörerna framför att hinna hem i tid för att äta ordentlig middag före cirkusträningen på kvällen, så det tog verkligen hela dagen. Men vad sjutton, hur ofta gör jag något bättre än så på söndagar? Jag kan ju faktiskt utnyttja stora delar av restiden för att exempelvis läsa en bok eller något annat som jag sällan tar mig tid till annars. Och skulle jag vilja göra det jag vanligen lägger stora delar av söndagarna på så finns det ju Internet på bussen, kan surfa lite på jobbtelefonen där det är gratis. Om jag nu vill det.

Jönköpings Jongleringskonvent var första gången som jag var med på ett helt konvent. Jag var med på en dag av SJC för 1½ år sedan, och på större delen av Uppsala Adventskonvent (som inte bara är för jonglering utan även annan nycirkus) förra året. Men det blir ju roligare när man kan lite mer, och börjar känna igen lite folk. Jag hade för dåliga förkunskaper för passningsworkshopen i Jönköping, men det kanske jag kan rätta till till nästa gång. Svårt att öva på sådant själv men föreningen i Stockholm kan nog hjälpa till.

Ett litet filmklipp av det jag filmade på jongleringskonventet finns på YouTube. Många duktiga jonglörer. Jag vill kunna det som de vid 1:14 gör...

Jonglering är bra. Man rör på sig (särskilt när man övar sådant man inte kan och måste plocka upp saker hela tiden), det övar koordination, ska vara bra för hjärnan... Man kan öva både inomhus och utomhus, fast någorlunda vindstilla, torrt och inga låga tak är att föredra. Man kan öva ensam, men det är roligast om man är fler.

Nu ska jag nog öva lite med fyra bollar. På torsdag ska jag fråga cirkusläraren på öppenträningen om han har tid med lite passningar (misstänker visserligen att han inte har det men man kan ju fråga), på söndag tror jag nog att jag åker till Stockholm igen. Kanske går passningarna bättre då när det de försökte lära mig hunnit sjunka in lite? Inte helt lätt att passa med två personer och byta platser mitt i när det är första gången man försöker sig på det!

Jag gillar min hobby!