Det regnar idag också, men idag är det inte något duggregn. Idag regnar det riktigt ordentligt. Jag tog en promenad efter lunchen, det var skönt! Lite småblöt blev jag, trots regnkläderna, men det är ju bara att byta kläder när man kommer in igen. Nu efter att jag varit ute känns det riktigt mysigt att vara inne och höra regnet mot fönstret. Innan jag gick ut så kändes det mest som att det var tråkigt väder, så det var ju bra att jag gick ut, mysigt är bra mycket bättre än tråkigt!
För övrigt så kokade jag gröt till lunch idag. Det var så längesen jag åt det så jag var riktigt sugen på det. Jag köpte lingonsylt och mjölk igår bara för att jag skulle kunna äta gröt. Det var gott, men lingonsylten var lite tunn. Lingonsylt ska ju vara fullproppad med lingon, inte en massa vätska emellan. Den verkade nästan mer som kräm än som sylt... Men det är klart, då jämför jag ju med mammas hemlagade lingonsylt. Jag gissar på att hon har mer än 46g lingon till 100g sylt. Nåja, inget större fel på smaken iallafall, jag fick bara ta mer sylt än jag brukar för att det skulle smaka något.
Gröt är bra, det är snabblagat. Matlagning blir lätt tråkigt när det bara är man själv som ska äta. Jag får nog försöka att åtminstone köpa hem lite annan mat än den jag alltid köper så att det blir lite variation. Kanske ska jag försöka bjuda hit någon kompis på middag emellanåt också, det är ju alltid trevligt att ha sällskap när man äter.
Tillägg 19/9: Även i DN tycker man att lingonsylten man köper innehåller för lite lingon.
måndag 17 september 2007
fredag 14 september 2007
Regn
Det är mörkt och blåsigt ute, och det småregnar. Riktigt höstväder. Riktigt mysigt.
Jag tog en liten promenad idag. Visserligen en mycket liten sådan, eftersom jag har lite ont i foten av någon anledning, men klart bättre än inget. Det har varit gråväder och blåsigt hela dagen, men precis när jag gick ut så började det regna. Typiskt, tänkte jag först, men det var så lite regn att jag snabbt ändrade mig till att tycka att det var riktigt trevligt istället.
För någon vecka sedan när det var regnigt så tänkte jag först använda det som ursäkt för att slippa ta någon promenad. Sedan tänkte jag, att egentligen, varför skulle jag låta bli att ta en promenad bara för att det regnar? Så jag letade reda på mina regnkläder, men det tog emot ändå. Ibland känns det bara så mycket skönare att stanna i tv-soffan, eller vid datorn. Till slut bestämde jag mig för att ta den där promenaden ändå, men då hade det slutat regna. Det behövdes inga regnkläder. Då tyckte jag nästan att det var lite tråkigt att jag inte hade gått ut tidigare, när det regnade som mest. Då hade jag ju ställt in mig på en regnpromenad, också blev det bara en "mulet tråkigt väder"-promenad. Sedan regnade det litegrann under promenaden iallafall, men bara pyttelite. Bara så att jag kände lite regndroppar i ansiktet. Ja, håret blev väl lite fuktigt förstås, och jackan, men inte så att jag på något sätt var blöt när jag kom hem. Det var nästan att jag hoppades på att det skulle börja regna lite mer.
Idag när jag var ute på min lilla promenad så kände jag en viss längtan efter att vara utomhus mer. Jag hade gärna varit ute och grillat ikväll, i blåsten och duggregnet. Bara det att jag misstänker att andra kanske inte är lika entusiastiska i det här vädret, plus att grillsäsongen egentligen är över och att jag inte har något hemma som går att grilla.
Små, lätta regndroppar mot ansiktet. Vinden, som får vattnet på fjärden nedanför bostadsområdet att gå i vågor. Doften av sjö. Eller är det regnet? Om det var vinden eller regnet som gjorde det vet jag inte, men luften vid den lilla gångvägen nere vid vattnet luktade sjö på ett helt annat sätt än den brukar. En nästan somrig lukt, trots att det inte är sommar längre. Inte kan man väl kalla det här för dåligt väder?
Den här typen av väder skapar ljud. Vinden gör att det låter i ventilationen, regnet smattrar lätt mot fönstret och mot taket över balkongen. Det gör att jag blir mer uppmärksam på att det finns någonting utomhus också. Där, utanför fönsterrutorna, finns en värld som är så mycket mer fylld av liv och variation än vad som finns här, innanför väggarna i min lägenhet. Någonting lockande, någonting som får mig att vilja vara där ute.
Ändå stannar jag här i lägenheten, för trots allt, att vara ute i regnet ensam är inte så spännande. Skönt, javisst, en liten stund är det skönt att vara ute. Frisk luft och allt det där. Men utan sällskap så blir det snabbt tråkigt. Inte lika tråkigt som att sitta ensam i en lägenhet, kanske, men här har jag iallafall datorn och TVn som kan fungera som någon typ av artificiellt sällskap. Via datorn och telefonen kan jag ju dessutom ha lite kontakt med vänner och bekanta.
För någon månad sedan satt jag i soffan och såg på film. Jag hade tänt ett ljus, och "snöbollen" i fönstret var också tänd. Det började bli mörkt ute, och det var riktigt mysigt. En bit in i filmen lade jag märke till att det regnade utomhus. Jag hörde regndropparna mot balkongens plåttak. Det mysiga blev på något sätt ännu mysigare. I reklampausen tog jag på mig min yllemantel och gick ut på balkongen. Jag njöt av den friska luften, av ljudet av regn mot taket. Jag tog ett par steg framåt, gick till ena hörnet av balkongen. Där kunde jag känna några lätta regnstänk i ansiktet, förda in under balkongtaket av vinden. Jag drog ihop manteln tätare kring mig, och vad tänker jag? Jo, jag tänker: "Åh, jag vill åka på lajv!" Sedan kom jag på hur dumt det verkade. Här har jag en varm, skön lägenhet med en film på TV. Det regnar, det är mörkt och inte särskilt varmt, och ändå är det nästan så att jag önskar att jag var ute i skogen. Eller var det egentligen det jag längtade efter? Att vara ute i skogen, i regnet? Kanske var det snarare att vara tillsammans med andra. Att sitta runt en eld tillsammans, eller att bara gemensamt klaga över hur det regniga vädret gjorde det fullkomligt omöjligt att få upp en eld.
Hur som helst så kan jag inte låta bli att gilla så kallat dåligt väder. Allt väder, egentligen. Att vi har så olika väder, och så olika årstider. Det ger lite variation. Nästa gång det regnar riktigt ordentligt så ska jag ta på mig regnkläderna och ta en promenad. På något sätt är det skönt med oväder. Skönt, för att det gör det så uppenbart att det finns saker som vi inte kan bestämma över. Någonting som människan inte rår över, naturen kan vi inte styra.
Snart nog blir det vinter. Regn byts mot snö. Tänk att vara ute och gå i snövädret en blåsig dag. Känna snön i ansiktet. Skönt? Nej, inte direkt. Men ändå... det får mig att känna mig levande. Det tar bort tankarna från vardagen ett tag. Just då behöver jag inte bekymra mig om jobb, om framtiden, om vad jag vill och vem jag är. Att bara ta sig fram, att inte låta sig hindras av vädret, är just då tillräckligt. Det räcker att bara vara. Att bara leva.
Jag tog en liten promenad idag. Visserligen en mycket liten sådan, eftersom jag har lite ont i foten av någon anledning, men klart bättre än inget. Det har varit gråväder och blåsigt hela dagen, men precis när jag gick ut så började det regna. Typiskt, tänkte jag först, men det var så lite regn att jag snabbt ändrade mig till att tycka att det var riktigt trevligt istället.
För någon vecka sedan när det var regnigt så tänkte jag först använda det som ursäkt för att slippa ta någon promenad. Sedan tänkte jag, att egentligen, varför skulle jag låta bli att ta en promenad bara för att det regnar? Så jag letade reda på mina regnkläder, men det tog emot ändå. Ibland känns det bara så mycket skönare att stanna i tv-soffan, eller vid datorn. Till slut bestämde jag mig för att ta den där promenaden ändå, men då hade det slutat regna. Det behövdes inga regnkläder. Då tyckte jag nästan att det var lite tråkigt att jag inte hade gått ut tidigare, när det regnade som mest. Då hade jag ju ställt in mig på en regnpromenad, också blev det bara en "mulet tråkigt väder"-promenad. Sedan regnade det litegrann under promenaden iallafall, men bara pyttelite. Bara så att jag kände lite regndroppar i ansiktet. Ja, håret blev väl lite fuktigt förstås, och jackan, men inte så att jag på något sätt var blöt när jag kom hem. Det var nästan att jag hoppades på att det skulle börja regna lite mer.
Idag när jag var ute på min lilla promenad så kände jag en viss längtan efter att vara utomhus mer. Jag hade gärna varit ute och grillat ikväll, i blåsten och duggregnet. Bara det att jag misstänker att andra kanske inte är lika entusiastiska i det här vädret, plus att grillsäsongen egentligen är över och att jag inte har något hemma som går att grilla.
Små, lätta regndroppar mot ansiktet. Vinden, som får vattnet på fjärden nedanför bostadsområdet att gå i vågor. Doften av sjö. Eller är det regnet? Om det var vinden eller regnet som gjorde det vet jag inte, men luften vid den lilla gångvägen nere vid vattnet luktade sjö på ett helt annat sätt än den brukar. En nästan somrig lukt, trots att det inte är sommar längre. Inte kan man väl kalla det här för dåligt väder?
Den här typen av väder skapar ljud. Vinden gör att det låter i ventilationen, regnet smattrar lätt mot fönstret och mot taket över balkongen. Det gör att jag blir mer uppmärksam på att det finns någonting utomhus också. Där, utanför fönsterrutorna, finns en värld som är så mycket mer fylld av liv och variation än vad som finns här, innanför väggarna i min lägenhet. Någonting lockande, någonting som får mig att vilja vara där ute.
Ändå stannar jag här i lägenheten, för trots allt, att vara ute i regnet ensam är inte så spännande. Skönt, javisst, en liten stund är det skönt att vara ute. Frisk luft och allt det där. Men utan sällskap så blir det snabbt tråkigt. Inte lika tråkigt som att sitta ensam i en lägenhet, kanske, men här har jag iallafall datorn och TVn som kan fungera som någon typ av artificiellt sällskap. Via datorn och telefonen kan jag ju dessutom ha lite kontakt med vänner och bekanta.
För någon månad sedan satt jag i soffan och såg på film. Jag hade tänt ett ljus, och "snöbollen" i fönstret var också tänd. Det började bli mörkt ute, och det var riktigt mysigt. En bit in i filmen lade jag märke till att det regnade utomhus. Jag hörde regndropparna mot balkongens plåttak. Det mysiga blev på något sätt ännu mysigare. I reklampausen tog jag på mig min yllemantel och gick ut på balkongen. Jag njöt av den friska luften, av ljudet av regn mot taket. Jag tog ett par steg framåt, gick till ena hörnet av balkongen. Där kunde jag känna några lätta regnstänk i ansiktet, förda in under balkongtaket av vinden. Jag drog ihop manteln tätare kring mig, och vad tänker jag? Jo, jag tänker: "Åh, jag vill åka på lajv!" Sedan kom jag på hur dumt det verkade. Här har jag en varm, skön lägenhet med en film på TV. Det regnar, det är mörkt och inte särskilt varmt, och ändå är det nästan så att jag önskar att jag var ute i skogen. Eller var det egentligen det jag längtade efter? Att vara ute i skogen, i regnet? Kanske var det snarare att vara tillsammans med andra. Att sitta runt en eld tillsammans, eller att bara gemensamt klaga över hur det regniga vädret gjorde det fullkomligt omöjligt att få upp en eld.
Hur som helst så kan jag inte låta bli att gilla så kallat dåligt väder. Allt väder, egentligen. Att vi har så olika väder, och så olika årstider. Det ger lite variation. Nästa gång det regnar riktigt ordentligt så ska jag ta på mig regnkläderna och ta en promenad. På något sätt är det skönt med oväder. Skönt, för att det gör det så uppenbart att det finns saker som vi inte kan bestämma över. Någonting som människan inte rår över, naturen kan vi inte styra.
Snart nog blir det vinter. Regn byts mot snö. Tänk att vara ute och gå i snövädret en blåsig dag. Känna snön i ansiktet. Skönt? Nej, inte direkt. Men ändå... det får mig att känna mig levande. Det tar bort tankarna från vardagen ett tag. Just då behöver jag inte bekymra mig om jobb, om framtiden, om vad jag vill och vem jag är. Att bara ta sig fram, att inte låta sig hindras av vädret, är just då tillräckligt. Det räcker att bara vara. Att bara leva.
fredag 7 september 2007
Mörkt
Nu börjar det på att bli mörkt om kvällarna, och då är det ändå fortfarande sommartid. Jag hade tänkt att jag skulle ta en promenad idag, men sköt upp det lite för länge. Nu är det så mörkt ute så att det känns alldeles för sent att ta en promenad. Egentligen gör förstås inte mörkret i sig att det är senare än vad det är vid samma tid en ljus sommarnatt, men det känns så.
Igår hade jag datorn avstängd större delen av dagen, vilket iockförsig berodde på att jag bestämt mig för att jag absolut skulle göra något annat än att sitta vid datorn, men ändå. Jag var iväg till Storheden och kollade på kläder på Myrorna. Visserligen hittade jag inget jag ville ha, men det var rätt mysigt ändå. Så skönt att göra något annat än att sitta hemma hela dagen med. Faktiskt så pass skönt att vara ute och göra något att jag gick och sjöng för mig själv emellanåt. Inte inne i affärerna, eller iallafall inte så att folk hörde, men jag har lite svårt att låta bli att sjunga ibland. På vägen från Myrorna till Maxi gick jag och sjöng på altstämman av "Jingle Bells". Vem bryr sig om det är fel årstid för den, sången dök upp i huvudet och jag kände för att sjunga, så det gjorde jag. Jag satt och smånynnade lite tyst på bussen också. Troligen så pass tyst att ingen märkte det.
Sjunga, ja. Att sjunga är kul. Jag hoppas verkligen att kören kommer igång om inte alltför lång tid. Jag vill sjunga mer, och tillsammans med andra.
Imorgon är det "Kulturnatten" här i Luleå. En massa gratis uppträdanden och utställningar och jag vet inte allt vad det skulle vara. Jag får väl ta och åka ner på stan iallafall i några timmar och kolla in vad som händer. Jag har ju programmet i en tidning här hemma, men en rad i ett program säger ju inte så mycket. Körmaraton i Kulturens Hus skulle det vara iallafall, så då kan jag lyssna på lite körsång där. Kan ju vara trevligt, även om jag hellre skulle vara med och sjunga själv. Så imorgon har jag något att göra, förhoppningsvis blir det trevligt också.
Sedan var det ju det där med att söka jobb. Jag måste se till att göra det nu, och ordentligt. Inte bara något mail lite då och då, jag borde ju söka massor av jobb hela tiden! Så lätt det är att bara tänka att det kommer att ordna sig, att jag kommer att hitta ett jobb snart, att bara tänka så utan att riktigt tro på det. Mest som en ursäkt för att inte behöva söka så mycket. Nej, jobben kommer ju inte av sig självt. Ingen kommer att ringa mig och säga att de vill anställa mig bara sådär utan att jag gör något. Tyvärr.
Nej, vet ni vad? Nu tycker jag att det där med att "det är så mörkt och sent" var en väldigt dålig ursäkt till att inte ta någon promenad. Mörkt, så vadå, det finns ju lampor! Och sent? Än sen, det är ju fredag! Nog har jag varit ute bra mycket senare än så här på fredagar förr, ibland, även om "ute" då kanske inte alltid syftat på att vara utomhus. Men, usch, bara 5 grader ute... Äh. Dålig ursäkt igen, det finns jackor. Och mössor, och vantar... Det är inte kallt så länge det är plusgrader, eller hur? Nä, jag får nog ta en promenad iallafall. Det är ju alltid skönt att röra på sig lite, trots allt. Även om det är i senaste laget.
Igår hade jag datorn avstängd större delen av dagen, vilket iockförsig berodde på att jag bestämt mig för att jag absolut skulle göra något annat än att sitta vid datorn, men ändå. Jag var iväg till Storheden och kollade på kläder på Myrorna. Visserligen hittade jag inget jag ville ha, men det var rätt mysigt ändå. Så skönt att göra något annat än att sitta hemma hela dagen med. Faktiskt så pass skönt att vara ute och göra något att jag gick och sjöng för mig själv emellanåt. Inte inne i affärerna, eller iallafall inte så att folk hörde, men jag har lite svårt att låta bli att sjunga ibland. På vägen från Myrorna till Maxi gick jag och sjöng på altstämman av "Jingle Bells". Vem bryr sig om det är fel årstid för den, sången dök upp i huvudet och jag kände för att sjunga, så det gjorde jag. Jag satt och smånynnade lite tyst på bussen också. Troligen så pass tyst att ingen märkte det.
Sjunga, ja. Att sjunga är kul. Jag hoppas verkligen att kören kommer igång om inte alltför lång tid. Jag vill sjunga mer, och tillsammans med andra.
Imorgon är det "Kulturnatten" här i Luleå. En massa gratis uppträdanden och utställningar och jag vet inte allt vad det skulle vara. Jag får väl ta och åka ner på stan iallafall i några timmar och kolla in vad som händer. Jag har ju programmet i en tidning här hemma, men en rad i ett program säger ju inte så mycket. Körmaraton i Kulturens Hus skulle det vara iallafall, så då kan jag lyssna på lite körsång där. Kan ju vara trevligt, även om jag hellre skulle vara med och sjunga själv. Så imorgon har jag något att göra, förhoppningsvis blir det trevligt också.
Sedan var det ju det där med att söka jobb. Jag måste se till att göra det nu, och ordentligt. Inte bara något mail lite då och då, jag borde ju söka massor av jobb hela tiden! Så lätt det är att bara tänka att det kommer att ordna sig, att jag kommer att hitta ett jobb snart, att bara tänka så utan att riktigt tro på det. Mest som en ursäkt för att inte behöva söka så mycket. Nej, jobben kommer ju inte av sig självt. Ingen kommer att ringa mig och säga att de vill anställa mig bara sådär utan att jag gör något. Tyvärr.
Nej, vet ni vad? Nu tycker jag att det där med att "det är så mörkt och sent" var en väldigt dålig ursäkt till att inte ta någon promenad. Mörkt, så vadå, det finns ju lampor! Och sent? Än sen, det är ju fredag! Nog har jag varit ute bra mycket senare än så här på fredagar förr, ibland, även om "ute" då kanske inte alltid syftat på att vara utomhus. Men, usch, bara 5 grader ute... Äh. Dålig ursäkt igen, det finns jackor. Och mössor, och vantar... Det är inte kallt så länge det är plusgrader, eller hur? Nä, jag får nog ta en promenad iallafall. Det är ju alltid skönt att röra på sig lite, trots allt. Även om det är i senaste laget.
onsdag 5 september 2007
Meningslösa dagar
Nej, jösses vad lat man är vissa dagar. Idag har jag knappt gjort något annat än att sitta vid datorn, och inte har jag gjort det jag borde vid datorn heller. Ibland är det svårt att motivera sig till att ens leta bland platsannonserna, eftersom det känns som att jag ändå aldrig hittar något intressant. Att söka tillfälliga jobb som inte kräver utbildning tycks inte heller ge något. Varför skulle någon anställa en civilingenjör på ett städjobb? De vet ju att det inte är det jag vill, att jag kommer att byta jobb så fort jag hittar något bättre.
Varför sitter jag ens vid datorn när jag ändå inte söker jobb? Vore ju bättre då att diska eller att ta en promenad eller något annat. Att sitta och läsa på tjuvlyssnat, spela Travian och MSröj... Det ger ju ingenting. Inte är det särskilt kul ens. (Okej, Travian är lite kul när alliansmedlemmarna skrivit något kul i forumet eller så, men inte att sitta vid hela dagen.) Dagarna blir faktiskt väldigt tråkiga när man inte gör något. Att spela datorspel och se på tv räknas inte. Nej, ska jag absolut hålla på och döda tid på det här sättet så skulle jag ju iallafall kunna lösa korsord eller så. Det är iallafall roligare än att spela minröjning, och har jag tur så kanske jag lär mig något nytt ord också.
Dagarna går och ingenting händer. Vissa dagar hittar jag jobb att söka, och skickar iväg ett par ansökningar, men vissa dagar händer absolut ingenting. Jobbsökandet går för långsamt, jag har bara blivit kallad till en intervju hittills och den gav inte heller något jobb. Vad ska jag göra? Jag behöver ett jobb. Nu. Vad som helst, nästan. Något att göra på dagarna.
Sover för mycket gör jag också. Jag blir trött på kvällarna, efter de tråkiga dagarna, och sen på morgonen så känner jag inte att jag har någon anledning att gå upp tidigt. Nåja, jag sover inte bort halva dagarna iallafall, men ibland känns det som om jag lika gärna skulle kunna göra det. Lika gärna som att slösa bort dem på en massa andra meningslösa saker.
Usch ja. Jag är lite deppig ikväll. Det blir så ibland. För det mesta känns väl allt rätt okej ändå, även om de flesta dagar är tråkiga. Jag skulle kanske skaffa mer att göra, bara det att det jag borde skaffa i första hand är ju ett jobb. Det känns som att det ska vara tråkigt att vara arbetslös, så att jag verklgen vill hitta ett jobb, så alltför mycket kul att göra på dagarna vore ju inte heller bra. Kanske. Men så här kan jag ju inte ha det. Nej, jag vet inte hur, men jag måste försöka få ett jobb snart. Antar att jag borde ringa till fler av arbetsgivarna när jag söker också, oftast blir det bara en ansökan via mail.
Nåja, något mer att göra på fritiden får jag väl hitta på ändå. Det lär ju inte ta hela dagarna iallafall. Jag måste ju träffa lite folk nån gång också. Hoppas att kören kommer igång snart, men det ser mörkt ut på den fronten för tillfället. Sist jag pratade med någon ur kören, för ett par veckor sedan, så hade de varken körledare eller lokal inför hösten.
Så många meningslösa dagar som inte ger något. Vissa jobb må vara tråkiga, men att inte ha något vettigt att göra på dagarna alls är nog ännu värre. Kan jag inte iallafall få steka hamburgare eller städa någon skola? Nog för att jag skulle bli rätt less på ett sånt jobb efter ett tag, eller troligen rätt snabbt, men det skulle iallafall vara något att göra, och en inkomst. Fast egentligen vill jag inte ha något städjobb. Det skulle vara lika tråkigt som att sitta här vid datorn hela dagarna, och kännas nästan lika meningslöst också. Men, som sagt, det skulle iallafall ge en inkomst, och det skulle göra att jag inte behövde ha dåligt samvete om jag inte sökte jobb.
Nej, helst vill jag ju ha ett jobb där jag får använda huvudet lite mer. Dessutom vill jag ha arbetskamrater som man kan diskutera saker med, och äta lunch tillsammans med. Sen om det är ett civilingenjörsjobb eller något annat har väl mindre betydelse, men jag skulle nog inte trivas länge på ett jobb där jag inte behöver tänka alls. Ja, det skulle vara om det var riktigt trevliga arbetskamrater i så fall.
Nu är jag trött, dags att sova. Går väl upp igen om sisådär 10 timmar, och vad ska jag göra imorgon då? Sitta vid datorn och söka jobb... Det är iallafall vad jag borde göra. Plus diska, städa lägenheten och vattna blommorna. Det borde jag också göra, antingen imorgon eller någon annan dag. Vad är det som gör det så lätt att skjuta upp saker när man har hur mycket tid som helst till att göra dem?
Hur som helst så ska jag sova nu. Godnatt.
Varför sitter jag ens vid datorn när jag ändå inte söker jobb? Vore ju bättre då att diska eller att ta en promenad eller något annat. Att sitta och läsa på tjuvlyssnat, spela Travian och MSröj... Det ger ju ingenting. Inte är det särskilt kul ens. (Okej, Travian är lite kul när alliansmedlemmarna skrivit något kul i forumet eller så, men inte att sitta vid hela dagen.) Dagarna blir faktiskt väldigt tråkiga när man inte gör något. Att spela datorspel och se på tv räknas inte. Nej, ska jag absolut hålla på och döda tid på det här sättet så skulle jag ju iallafall kunna lösa korsord eller så. Det är iallafall roligare än att spela minröjning, och har jag tur så kanske jag lär mig något nytt ord också.
Dagarna går och ingenting händer. Vissa dagar hittar jag jobb att söka, och skickar iväg ett par ansökningar, men vissa dagar händer absolut ingenting. Jobbsökandet går för långsamt, jag har bara blivit kallad till en intervju hittills och den gav inte heller något jobb. Vad ska jag göra? Jag behöver ett jobb. Nu. Vad som helst, nästan. Något att göra på dagarna.
Sover för mycket gör jag också. Jag blir trött på kvällarna, efter de tråkiga dagarna, och sen på morgonen så känner jag inte att jag har någon anledning att gå upp tidigt. Nåja, jag sover inte bort halva dagarna iallafall, men ibland känns det som om jag lika gärna skulle kunna göra det. Lika gärna som att slösa bort dem på en massa andra meningslösa saker.
Usch ja. Jag är lite deppig ikväll. Det blir så ibland. För det mesta känns väl allt rätt okej ändå, även om de flesta dagar är tråkiga. Jag skulle kanske skaffa mer att göra, bara det att det jag borde skaffa i första hand är ju ett jobb. Det känns som att det ska vara tråkigt att vara arbetslös, så att jag verklgen vill hitta ett jobb, så alltför mycket kul att göra på dagarna vore ju inte heller bra. Kanske. Men så här kan jag ju inte ha det. Nej, jag vet inte hur, men jag måste försöka få ett jobb snart. Antar att jag borde ringa till fler av arbetsgivarna när jag söker också, oftast blir det bara en ansökan via mail.
Nåja, något mer att göra på fritiden får jag väl hitta på ändå. Det lär ju inte ta hela dagarna iallafall. Jag måste ju träffa lite folk nån gång också. Hoppas att kören kommer igång snart, men det ser mörkt ut på den fronten för tillfället. Sist jag pratade med någon ur kören, för ett par veckor sedan, så hade de varken körledare eller lokal inför hösten.
Så många meningslösa dagar som inte ger något. Vissa jobb må vara tråkiga, men att inte ha något vettigt att göra på dagarna alls är nog ännu värre. Kan jag inte iallafall få steka hamburgare eller städa någon skola? Nog för att jag skulle bli rätt less på ett sånt jobb efter ett tag, eller troligen rätt snabbt, men det skulle iallafall vara något att göra, och en inkomst. Fast egentligen vill jag inte ha något städjobb. Det skulle vara lika tråkigt som att sitta här vid datorn hela dagarna, och kännas nästan lika meningslöst också. Men, som sagt, det skulle iallafall ge en inkomst, och det skulle göra att jag inte behövde ha dåligt samvete om jag inte sökte jobb.
Nej, helst vill jag ju ha ett jobb där jag får använda huvudet lite mer. Dessutom vill jag ha arbetskamrater som man kan diskutera saker med, och äta lunch tillsammans med. Sen om det är ett civilingenjörsjobb eller något annat har väl mindre betydelse, men jag skulle nog inte trivas länge på ett jobb där jag inte behöver tänka alls. Ja, det skulle vara om det var riktigt trevliga arbetskamrater i så fall.
Nu är jag trött, dags att sova. Går väl upp igen om sisådär 10 timmar, och vad ska jag göra imorgon då? Sitta vid datorn och söka jobb... Det är iallafall vad jag borde göra. Plus diska, städa lägenheten och vattna blommorna. Det borde jag också göra, antingen imorgon eller någon annan dag. Vad är det som gör det så lätt att skjuta upp saker när man har hur mycket tid som helst till att göra dem?
Hur som helst så ska jag sova nu. Godnatt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
