lördag 19 november 2011

Om min favoritmusik, om att dela och om mitt jobb.

I tisdags fick jag hem Loke Nybergs senaste skiva i brevlådan! Härligt, skivan är bra och jag känner mig stolt över att ha bidragit till den, om än bara med en liten slant. Den spelas om och om igen här hemma sedan dess. Lokes texter är helt underbara. Även mina Facebook-uppdateringar har handlat mycket om Loke och albumet 11/11 denna vecka. Eftersom jag själv gillar skivan så vill jag ju gärna att andra ska lyssna och gilla den de också.

Undrar varför det är så egentligen? Jag skulle gissa att det är samma sak som när man har lärt sig någonting och gärna vill föra kunskaperna vidare. Det kan egentligen handla om vad som helst, en ny sång, hur man löser ett besvärligt mattetal, att jonglera eller baka surdegsbröd. Att man lär sina barn så mycket som möjligt av det man kan är ju ganska naturligt. Kanske är det lika naturligt att man vill dela kunskaper med andra. Hela "flocken". Och är det inte lite samma sak att tipsa andra om en bra bok, film eller skiva?

När jag var barn älskade jag när farmor berättade om när pappa var liten. Människor har i alla tider samlats kring andras berättelser. Ibland är det berättelser som man lär sig något av, och kanske är det därifrån den vanan kommer. Att föra kunskaper vidare till andra, för artens överlevnad. Men någonstans började det handla om allt möjligt annat också. Berättelser om resor, sagor om påhittade väsen, sånger, filmer, böcker...

Det känns som att detta börjar likna argumentation för fildelning. Att det ligger i människans natur att dela med sig av "information". Men vad som är information kan man ju fråga sig. Nåja, jag hade inte tänkt diskutera upphovsrätt och hur den är utformad... men jag kan ju säga att jag inte direkt känner mig som en brottsling om jag skickar en mp3-fil till en kompis via msn. Nu har jag inte totalkoll på lagstiftningen heller, kanske det räknas som laglig privatkopiering och inte som olaglig piratkopiering? Men är skillnaden så stor mot att lägga upp den på YouTube där vem som helst kan lyssna, egentligen?

Nej, nu lämnar vi det. Jag var i alla fall i Uppsala och lyssnade på Loke i tisdags kväll. Det var härligt, han var bra, och musikerna han hade med sig var också bra. Vi lyckades applådera till oss två extranummer också, trots att han och bandet bara hade övat in ett. Loke fick köra solo på det sista. Jag ser ju Loke som en soloartist i vilket fall som helst, fram till i tisdags hade jag ju bara sett honom ensam med en gitarr. Men det är klart, på skivorna är han ju inte ensam.

I övrigt då? Ja, jag har väl egentligen annat att göra än att sitta och skriva ett blogginlägg. Återigen ett uttryck för ett behov av att dela med sig av information? Alla bloggar, Twitter, Facebook... Vi delar kanske på annat sätt än kring en lägereld nu för tiden, men kanske är det samma sak, på sätt och vis?

Jag borde som vanligt städa och tvätta, är lat när det gäller sådant. Har ett par lådor med prylar som jag hämtat hos föräldrarna, ska gå igenom dem och kolla vad jag vill ha framme och vad som ska hamna i förrådet. Jag behöver motionera mer för att hänga med i jobbets stegräknartävling. Snart är det första advent (bara en vecka kvar, eller imorgon i alla fall). Dags att börja tänka på julklappar. Också ska jag ha en födelsedagspresent till lillebror innan dess med. Jag behöver handla lite mat och tvättmedel. Tänkte köpa en bordslampa att ha på byrån i sovrummet, men måste städa bort allt som ligger där först. Ska skaffa en rullgardin och på något sätt få upp den (eller få någon att hjälpa mig sätta upp den kanske).

Jag måste visa att jag klarar av att jobba med elektronikutveckling också. Chefen tycker inte han sett tillräckligt av det, och än så länge är jag ju bara provanställd. Svårt att bevisa det man inte är säker på själv bara, men efter att ha pratat med honom så verkar det som att det till stor del handlar om att visa viljan att jobba med utveckling. Att ta tag i saker och inte försöka skjuta över det på någon annan (med bättre erfarenhet) när jag blir osäker... Inte chefens ord, utan mer vad jag själv kom fram till utifrån vad han sa.

Jag måste nog helt enkelt vara mindre rädd för att göra fel, och tycka att det är kul med utmaningar och med elektronik rent allmänt. Och det tycker jag väl egentligen? Var det inte därför jag läste till civilingenjör och valde elektronikinriktning? Kanske har jag bara glömt bort det lite grann, kanske ser jag mest jobbet som ett sätt att tjäna pengar, kanske har jag givit upp tanken på att jobbet ska vara kul och har mer försökt göra vad jag blir tillsagd? När det jag egentligen borde ha gjort, på mitt nya jobb, är att visa att jag tycker utveckling och utmaningar är kul. Och tycker jag inte det hela tiden, när jag känner att jag kanske egentligen inte kan, att kunskaperna inte räcker till, så borde jag nog ändå låtsas att jag är övertygad om att jag klarar det. Söka kunskaperna jag behöver. Visa mig lite mer entusiastisk än vad jag är just då. För hur ska jag bli bättre på utvecklingsarbete om jag knappt vågar försöka? Och roligare blir det väl ju mer jag lär mig, vågar och lyckas med. "Fake it until you make it."

Ja, jag ville ju ha ett jobb där jag får använda hjärnan, det är ju anledningen till att jag studerade alls. Ja, plus att jag tyckte det var kul att vara student då. Så det blir nog jättebra det här, bara jag lyckas visa att jag vill så kommer jag nog att klara det också! Jag får se till att ta för mig att utvecklingsuppgifterna nu, försöka hitta dem och försöka lösa dem. Och går det inte så ska det i alla fall vara jag som har försökt. Jag vill ha det här jobbet. Och kanske är det inte förrän nu jag insett att jag nog faktiskt vill ha _det här jobbet_ och inte bara ett jobb som gör att jag kan bo i Norrtälje.

Och nu innan jag slutar skriva måste jag ju bara dela min favoritmusik med er ändå. Även om de flesta som läser min blogg redan sett länkar på Facebook. Loke, Undergroundvisans härförare, nu på Spotify.  ...eller för den delen på YouTube, men där har han ju funnits länge, folk laddar ju upp allt möjligt där utan att fråga om lov. Också skriver Borås tidning att Loke förtjänar en större publik, jag håller med!

Detta är nog första gången som jag varit bland de första att äga en skiva. Tror jag. Jag tror det är första gången jag gillat en artist tillräckligt mycket för att beställa skivan redan innan den släppts. Redan innan jag visste något om vilka låtar som skulle vara med. Eller, okej, jag hade faktiskt hört två av låtarna innan.

Nu är detta inlägg definitivt långt nog och mer därtill. Det blir lätt så, kanske för att jag inte skriver så ofta. Men nu får det räcka för denna gång. Ha det bra!

2 kommentarer:

Åke sa...

Du är ju duktig på elektronik, både praktiskt och teoretiskt. Det kommer bli bra, det är bara att du visar framfötterna och sparkar in lite dörrar (eller nått)

Vad är det för typ av utveckling? analog, digital eller en kombination?

Jag ska ta och kolla upp Loke Nyberg vid tillfälle.

Maria sa...

Jag är ju inte helt okunnig i området i alla fall, visserligen ny på utveckling men det borde ju gå.
Ja, det är nog en kombination av både analogt och digitalt. Mikroprocessorer, kommandon som ska skickas, videosignaler som ska förstärkas, små motorer som ska drivas...
Största problemet just nu är dock att jag bara får andra arbetsuppgifter, vet inte riktigt om det är tänkt att jag ska gå och slita utvecklingsuppgifterna ur handen på den andra elektronikutvecklaren eller hur jag ska bära mig åt. Blir småstressad av att sitta och löda när de säger att jag måste visa att jag kan och vill utveckla.