måndag 13 februari 2012

Arbete och fritid

Från att ha ett jobb, till nästan arbetslös, till att ha två jobb ett kort tag och nu ett jobb igen. Ja, här händer det grejer. Så kan det bli när man bloggar väldigt sällan.

Nåja. Just nu sitter jag och funderar över jobb, utbildning och livet i allmänhet. Jag har en bra utbildning, men hur mycket kan jag egentligen? Jag känner mig inte alltid helt övertygad om att jag kommer att kunna göra ett bra jobb som ingenjör. Att jag saknar många kunskaper är väl en sak, det går väl att göra något åt, men den där egna initiativförmågan och drivkraften som man förväntas ha då?

Jag vet inte. Jag vill gärna tro att det kommer att bli bra bara jag kommer in i jobbet lite. Jag har ju trevliga arbetskamrater och gångavstånd till mitt nya jobb, det är ju fördelar. Men jag blir lite orolig för att jag kanske inte är självständig nog. Jag behöver mycket hjälp i början... och hjälpen finns inte alltid tillgänglig. Nu ska jag försöka ordna så att vi får upp en komponentdatabas att arbeta med. Jag som inte ens vet hur man använder en sådan databas ihop med vårt elektronik-cad-program (börjar lära mig lite men ändå), och knappt kan något om databaser. Men, äh, det är ju inte meningen att jag ska göra allt själv heller. Mer hålla i trådarna och se till att det blir av. Det löser sig nog.

Igår var en helt underbar dag, solsken och runt nollgradigt, isen låg tjock på Lommaren och på badplatsen åkte barnen pulka tvärs över både gångbana och strand och ut över vattnet. Andra åkte skridskor, lekte på isen eller drack varm choklad. Riktigt mysigt! Sådana vinterdagar skulle jag gärna ha fler av, men då ska de ju helst inträffa när man är ledig också. Helgerna är för korta och för få. Nåja, i ärlighetens namn tillbringar jag nog för stor del av helger och vardagskvällar vid datorn också. Behöver jag så mycket tid till att bara läsa saker på Internet och spela meningslösa spel som "avkoppling"? Nä, tacka vet jag att strosa runt på isen en solig vinterdag med kameraväskan över axeln och ljudet av lekande barn på lagom avstånd.

Barnfamiljer och andra vid Lommarbadet

Har jag egentligen för lite fritid eller prioriterar jag den bara fel? Dra ner på datortiden borde jag nog... Men ändå. Man jobbar 40 timmar per vecka, sover ca 8 timmar per natt... 96 timmar bort, återstår 72 timmar som ska räcka till att sköta hushållet, äta, motionera, göra allt annat som måste göras och att hinna med det man vill göra. Mycket tid går ju åt utan att man riktigt vet vart den tagit vägen. Jag vill ha mer fritid. Men... Jag borde nog kunna prioritera den bättre med. Samtidigt vill man ju kunna bara vara ledig och inte fundera över hur tiden ska utnyttjas bäst.

Kanske har jag egentligen för mycket fritid eftersom jag har tid att fundera över sånt? Kanske är det meningen att all tid ska gå åt till att överleva? Men, nej, jag hörde på TV förut att stenåldersmänniskorna jobbade 3-5 timmar per dag, resten av tiden kunde de vila och umgås. Låter rätt skönt... Beroende på vad som räknas som jobb då.

Jaja. Lördagen var jag slö och satt mest vid datorn, det gav inte så mycket. Söndagen var bra, med tid ute i solen, gym och cirkusträning. Plus lite "göra nytta", men inte så mycket. Förra helgen satt jag inte mycket vid datorn i alla fall, var hos familjen då och det var också mysigt men gjorde ju att jag inte hann göra någon nytta hemma... och på vardagskvällarna är jag så slö. Borde väl göra något annat än att sitta vid datorn ikväll också kanske.

lördag 19 november 2011

Om min favoritmusik, om att dela och om mitt jobb.

I tisdags fick jag hem Loke Nybergs senaste skiva i brevlådan! Härligt, skivan är bra och jag känner mig stolt över att ha bidragit till den, om än bara med en liten slant. Den spelas om och om igen här hemma sedan dess. Lokes texter är helt underbara. Även mina Facebook-uppdateringar har handlat mycket om Loke och albumet 11/11 denna vecka. Eftersom jag själv gillar skivan så vill jag ju gärna att andra ska lyssna och gilla den de också.

Undrar varför det är så egentligen? Jag skulle gissa att det är samma sak som när man har lärt sig någonting och gärna vill föra kunskaperna vidare. Det kan egentligen handla om vad som helst, en ny sång, hur man löser ett besvärligt mattetal, att jonglera eller baka surdegsbröd. Att man lär sina barn så mycket som möjligt av det man kan är ju ganska naturligt. Kanske är det lika naturligt att man vill dela kunskaper med andra. Hela "flocken". Och är det inte lite samma sak att tipsa andra om en bra bok, film eller skiva?

När jag var barn älskade jag när farmor berättade om när pappa var liten. Människor har i alla tider samlats kring andras berättelser. Ibland är det berättelser som man lär sig något av, och kanske är det därifrån den vanan kommer. Att föra kunskaper vidare till andra, för artens överlevnad. Men någonstans började det handla om allt möjligt annat också. Berättelser om resor, sagor om påhittade väsen, sånger, filmer, böcker...

Det känns som att detta börjar likna argumentation för fildelning. Att det ligger i människans natur att dela med sig av "information". Men vad som är information kan man ju fråga sig. Nåja, jag hade inte tänkt diskutera upphovsrätt och hur den är utformad... men jag kan ju säga att jag inte direkt känner mig som en brottsling om jag skickar en mp3-fil till en kompis via msn. Nu har jag inte totalkoll på lagstiftningen heller, kanske det räknas som laglig privatkopiering och inte som olaglig piratkopiering? Men är skillnaden så stor mot att lägga upp den på YouTube där vem som helst kan lyssna, egentligen?

Nej, nu lämnar vi det. Jag var i alla fall i Uppsala och lyssnade på Loke i tisdags kväll. Det var härligt, han var bra, och musikerna han hade med sig var också bra. Vi lyckades applådera till oss två extranummer också, trots att han och bandet bara hade övat in ett. Loke fick köra solo på det sista. Jag ser ju Loke som en soloartist i vilket fall som helst, fram till i tisdags hade jag ju bara sett honom ensam med en gitarr. Men det är klart, på skivorna är han ju inte ensam.

I övrigt då? Ja, jag har väl egentligen annat att göra än att sitta och skriva ett blogginlägg. Återigen ett uttryck för ett behov av att dela med sig av information? Alla bloggar, Twitter, Facebook... Vi delar kanske på annat sätt än kring en lägereld nu för tiden, men kanske är det samma sak, på sätt och vis?

Jag borde som vanligt städa och tvätta, är lat när det gäller sådant. Har ett par lådor med prylar som jag hämtat hos föräldrarna, ska gå igenom dem och kolla vad jag vill ha framme och vad som ska hamna i förrådet. Jag behöver motionera mer för att hänga med i jobbets stegräknartävling. Snart är det första advent (bara en vecka kvar, eller imorgon i alla fall). Dags att börja tänka på julklappar. Också ska jag ha en födelsedagspresent till lillebror innan dess med. Jag behöver handla lite mat och tvättmedel. Tänkte köpa en bordslampa att ha på byrån i sovrummet, men måste städa bort allt som ligger där först. Ska skaffa en rullgardin och på något sätt få upp den (eller få någon att hjälpa mig sätta upp den kanske).

Jag måste visa att jag klarar av att jobba med elektronikutveckling också. Chefen tycker inte han sett tillräckligt av det, och än så länge är jag ju bara provanställd. Svårt att bevisa det man inte är säker på själv bara, men efter att ha pratat med honom så verkar det som att det till stor del handlar om att visa viljan att jobba med utveckling. Att ta tag i saker och inte försöka skjuta över det på någon annan (med bättre erfarenhet) när jag blir osäker... Inte chefens ord, utan mer vad jag själv kom fram till utifrån vad han sa.

Jag måste nog helt enkelt vara mindre rädd för att göra fel, och tycka att det är kul med utmaningar och med elektronik rent allmänt. Och det tycker jag väl egentligen? Var det inte därför jag läste till civilingenjör och valde elektronikinriktning? Kanske har jag bara glömt bort det lite grann, kanske ser jag mest jobbet som ett sätt att tjäna pengar, kanske har jag givit upp tanken på att jobbet ska vara kul och har mer försökt göra vad jag blir tillsagd? När det jag egentligen borde ha gjort, på mitt nya jobb, är att visa att jag tycker utveckling och utmaningar är kul. Och tycker jag inte det hela tiden, när jag känner att jag kanske egentligen inte kan, att kunskaperna inte räcker till, så borde jag nog ändå låtsas att jag är övertygad om att jag klarar det. Söka kunskaperna jag behöver. Visa mig lite mer entusiastisk än vad jag är just då. För hur ska jag bli bättre på utvecklingsarbete om jag knappt vågar försöka? Och roligare blir det väl ju mer jag lär mig, vågar och lyckas med. "Fake it until you make it."

Ja, jag ville ju ha ett jobb där jag får använda hjärnan, det är ju anledningen till att jag studerade alls. Ja, plus att jag tyckte det var kul att vara student då. Så det blir nog jättebra det här, bara jag lyckas visa att jag vill så kommer jag nog att klara det också! Jag får se till att ta för mig att utvecklingsuppgifterna nu, försöka hitta dem och försöka lösa dem. Och går det inte så ska det i alla fall vara jag som har försökt. Jag vill ha det här jobbet. Och kanske är det inte förrän nu jag insett att jag nog faktiskt vill ha _det här jobbet_ och inte bara ett jobb som gör att jag kan bo i Norrtälje.

Och nu innan jag slutar skriva måste jag ju bara dela min favoritmusik med er ändå. Även om de flesta som läser min blogg redan sett länkar på Facebook. Loke, Undergroundvisans härförare, nu på Spotify.  ...eller för den delen på YouTube, men där har han ju funnits länge, folk laddar ju upp allt möjligt där utan att fråga om lov. Också skriver Borås tidning att Loke förtjänar en större publik, jag håller med!

Detta är nog första gången som jag varit bland de första att äga en skiva. Tror jag. Jag tror det är första gången jag gillat en artist tillräckligt mycket för att beställa skivan redan innan den släppts. Redan innan jag visste något om vilka låtar som skulle vara med. Eller, okej, jag hade faktiskt hört två av låtarna innan.

Nu är detta inlägg definitivt långt nog och mer därtill. Det blir lätt så, kanske för att jag inte skriver så ofta. Men nu får det räcka för denna gång. Ha det bra!

fredag 14 oktober 2011

Har egentligen inte tid att blogga ikväll, men...

Tänkte skriva något här, det var ju länge sedan sist, men kom på att jag har mycket jag skulle göra ikväll istället för att sitta vid datorn. Väldigt kort då.

Vi har "stegräknartävling" på jobbet, så jag borde ta en långpromenad, har bara gått 2900 steg idag och ska gå minst 10 000 per dag i genomsnitt. För all del i genomsnitt, så det går ju att kompensera en annan dag.

Borde städa lite. Måste mäta ett par saker och skriva upp mått eftersom jag tänkte åka till IKEA imorgon. Skulle ju tvätta med, hm, det glömde jag visst... nu börjar ju klockan bli mycket. Eller, om jag kör en maskin tvätt nu så börjar klockan bli väl mycket för att torktumla det efteråt. Får bli något som jag har plats att hänga i så fall.

Lite kort annars: Med nya tapeter och ommålad träpanelvägg i vardagsrummet blev det jättefint. Hallen har fått nya, häftiga tapeter och nya innerdörrar, garderobsluckorna är inne på omlackering och det kommer bli jättesnyggt, älskar mina tapeter. Lite kul är det ändå att välja sådant själv istället för att flytta in i en lägenhet som kanske såg bra ut från början men där det är någon annan som valt. Även om pappa ogillade att tapetsera med mönsterpassning... (Tack för hjälpen pappa!) Köket var fint från början, badrummet får duga.

Har fått ett par nya arbetskamrater, trevligt! Gillar speciellt att ha någon som sitter i samma hörn som mig, det kändes lite ensamt där förut. Skönt att det finns att göra på jobbet hela tiden i alla fall, jämfört med att ibland sitta och inte ha något, som på förra jobbet. Sedan har det blivit blandat för mig, lite mer att bara sitta och bygga saker än jag helst skulle vilja men det har varit felsökning och problemlösning också. Vi har fått pröva både jackor och tröjor som företaget ska beställa åt oss, kul tycker jag eftersom det faktiskt var en snygg jacka och en bra träningströja.

Jag går på öppen nycirkusträning två gånger i veckan och övar jonglering, kul, speciellt när ledaren har tid att jonglera tillsammans med mig! Tvåpersonersjonglering är klart roligare än att jonglera ensam. Har prövat passningar (står mitt emot varandra och kastar käglorna till varann var 4:e eller var 6:e kast), att stå bredvid varandra och jonglera med varsin hand (med tre bollar) och att ta över bollarna från varandra under jonglering.

Har ännu inte letat reda på någon ny kör eller kontaktat någon medeltidsförening. Känns småjobbigt om man ska behöva åka in till Stockholm en gång i veckan, tiden går ju åt ändå, men jag får se hur jag gör.

Det blev visst inte kort ändå. Nej, köra igång en maskin tvätt, ta åtminstone en liten promenad, och sedan mäta upp mina garderober och lite utrymmen kanske.

lördag 16 juli 2011

Bostadsrätt

Det blir bostadsrätt ändå. Jag var och tittade på en igår, en som mina föräldrar fått tips om efter att de varit på visning av en annan lägenhet som de trodde jag kunde vara intresserad av. Den här lägenheten ligger inte ens ute på annons hos mäklaren ännu, men säljaren kan tänka sig att låta mig köpa till det pris som han säger att han annars skulle ha som utgångsbud. Ingen budgivning, inga offentliga visningar. Och, ja, jag tror att priset är bra för en lägenhet i Norrtälje. Må vara att den inte var lika nyrenoverad som den andra jag tittade på, badrummet var inte så snyggt men det var i hyfsat skick i alla fall så det kan väl duga tills vidare. I övrigt behövs lite nya tapeter i hall och vardagsrum, och kanske lite nya garderobsdörrar eller ommålning och nya handtag till de gamla. Måla om innerdörrarna också tror jag att jag ska göra (låta någon firma göra menar jag), sedan blir den nog bra. Samma bostadsområde som den förra jag tittade på.

Så nu är det lite nervöst och spännande, första boendet jag köper. Lite chansning är det ju alltid, med mycket pengar, men jag tror sannolikheten att den ska sjunka mycket i värde är låg. Och räntorna borde inte heller gå upp så mycket särskilt snabbt, så jag kommer ha bra marginal till att kunna både amortera och få pengar över.

Kontraktskrivning ikväll, bara inte säljaren ändrar sig då. Skönt att ha en bostad. Mycket att tänka på; Lån, tapeter, tapetsering innan inflyttning eller efter, flytt av möbler, städning av gamla lägenheten, medeltidsklänningen som ska sys klart... Men det kommer nog att bli bra tror jag.

tisdag 12 juli 2011

Semester

Jag har haft semester i lite över en vecka. Jag har suttit för mycket vid datorn, som vanligt, men skyller på att jag letar bostad. Även om jag sitter lika mycket på Facebook som på Hemnet. Nåja, det ska väl ordna sig det där med bostad också. Förr eller senare hittar jag väl något, antingen att köpa eller att hyra. Men det verkar svårt med hyreslägenheter i Norrtälje.

Idag funderar jag på om jag ska ta en sväng till Hova och Riddarveckan där. Jag var lite sugen på att åka till Luleå först, till medeltidsdagarna på Hägnan, tänkte att det skulle ha varit kul att bo i medeltidslägret där och träffa lite folk. Ja, plus då att jag bott i Luleå och besökt medeltidsdagarna där förut, kunde vara kul att se hur det har utvecklats och om jag kände igen någon där. Men, ah, det blev inte så. Jag var för sent ute och skrev nog till fel mailadress när jag ville fråga efter en sovplats, för något eget medeltidstält har jag ju inte. Jag får nöja mig med Hova i år. Ja, jag ska ju till Visby också förstås, men fram till dess.

Jag har hunnit öva jonglering ett par gånger i alla fall, i förrgår gjorde jag nytt personbästa på vanliga grundjongleringen (3-käglors kaskad), med 688 fångade kast. Jag undrar om jag skulle klara lika många med bollar? Det borde vara lättare, men vid det här laget har jag nog övat mer med käglor än med bollar. Det börjar kanske bli dags att skaffa de där jongleringsfacklorna som jag skulle vilja lära mig också? (Firefoxs stavningskontroll föreslår att jag ändrar "jongleringsfacklorna" till "acetyleringsmassorna", undrar vad det är för något?)

Jag har mycket kvar på medeltidsklänningen ännu, och jag behöver börja med packning och sådant inför flytten snart. Men först slappa ett par dagar till.

fredag 8 juli 2011

Bostadssökande

Jag har jobbat i en månad i Norrtälje nu, men att hitta någonstans att bo verkar svårt. Uppenbarligen är inte 6½ års kötid hos kommunala hyresvärden tillräckligt, och att hitta något ledigt hos privata hyresvärdar är inte heller lätt.

Bostadsrätterna är dyra. Jag hade tänkt att jag skulle hyra till att börja med, för att senare fundera över om jag vill köpa något. Jag var ändå på ett par visningar förra helgen. Ena lägenheten var fin, så jag fixade lånelöfte på banken och bjöd på lägenheten. Funderade på hur mycket jag kunde tänka mig att betala och satte en gräns, men nu har en familj bjudit över den gränsen så det blir ingen bostadsrätt just nu.

Borde jag ha bjudit mer? Först kändes det bara lite tråkigt att någon bjöd över, men jag hade ju satt en gräns för att inte dras med i budgivning som man inte vet var den landar. Sedan blev jag ledsen. Men egentligen vet jag inte om jag var ledsen över att jag inte fick just den lägenheten eller helt enkelt för att det är jobbigt att inte ha någonstans att bo.

Lägenheten var fin och jag tror att jag skulle trivas i det området också. Men det är mycket pengar. Visserligen hoppas man ju på att få tillbaka det man betalat för den vid en försäljning, men det vet man ju aldrig. Avgiften och räntan blir i alla fall lägre än en hyresrätt... Men det största problemet med hyresrätter i Norrtälje är ju att det inte går att få någon.

Spelar det egentligen någon roll om det är en bostadsrätt jag vill ha eller om det bara är någonstans att bo? Om det inte finns hyreslägenheter i Norrtälje så är det väl så att jag antingen måste köpa en bostadsrätt eller också bo på annan ort och pendla. Då kanske det är värt att låsa upp det mesta av mina pengar i en bostadsrätt (och lånade pengar på det) för att slippa restiden?

Nåja. Jag har ju tak över huvudet. Än så länge har jag en lägenhet i Skövde, som jag visserligen snart ska flytta ifrån och som inte ens är i närheten av pendlingsavstånd till mitt nuvarande jobb. Bor tillfälligt hos föräldrarna, en halvtimmes bilväg från jobbet, men vem vill vara beroende av släktingar när man är vuxen?

Ska man behöva göra av med alla sparpengar och ta lån bara för att kunna bo i staden man jobbar i? Visserligen har jag väl sparat mycket med tanke på att kunna köpa en bostad, men jag har ju vant mig vid att ha pengar på banken nu. Bostadsrätt blir ju billigare än hyresrätt om inte värdet på den sjunker, men det vet man ju aldrig säkert.

Jag vet inte om jag är ledsen för att jag inte fick lägenheten jag gillade eller om jag är ledsen för att jag inte har någonstans att bo. Men det är jobbigt att inte veta hur lång tid det kommer att ta innan jag hittar något. Hur ska jag kunna bygga upp ett nytt liv i Norrtälje utan att ens ha någonstans att bo? Flytta från Skövde... Till vad? Närmare släkten ville jag ju, men jag hade inte tänkt mig samma hus.

Jag behöver någonstans att bo. Helst nu. Men hur gör jag?

söndag 22 maj 2011

Körkonserter med mera

Ja, inte skriver jag här ofta, så man kan kanske fråga sig vad jag har bloggen till egentligen. Men nu blir det ett inlägg i alla fall.

Denna vecka har varit intensiv, vilket främst berodde på körkonserterna vi hade fredag och lördag. Under veckan har jag förutom jobbet haft körövningar tisdag, onsdag och torsdag, varav de två senare varade från 17:30 till 22. Nästan så att det var svårt att hinna med att äta och sova, och mycket riktigt var jag trött både torsdag och fredag.

Nåja, när jag väl stod på scenen med resten av kören så glömdes tröttheten bort rätt snabbt. Fredagskonserten gick bra, vi konstaterade att första konserten inte brukar gå riktigt så bra och funderade på hur vi skulle kunna toppa det på lördagen, men det gick minst lika bra då (tyckte vi att det kändes som i alla fall). Mitt solo gick nog okej, de andra sa åtminstone att det lät bra så helt kasst var det nog inte. Kul var det i alla fall! Jag var inte alls särskilt nervös heller, det trodde jag att jag skulle bli, men det var ju faktiskt bara två rader så jag hade sagt till mig själv att det inte gjorde något om det blev totalfel, låten blir inte förstörd för det. En liten aning nervös var jag väl, men mest var det bara väldigt kul! Så nu har jag sjungit solo, om än bara några få ord, inför ungefär 450 personer per konsert. Kanske lite fler ändå.

Det är verkligen kul med konserterna! Vilken energi man får när man står på scen, så kul det är att sjunga inför en stor publik, med skickliga musiker och ljud- och ljustekniker. Varmt var det, och törstig blev man ju, men vattenflaskan fanns med på scen. Det behövdes. Vi står inte direkt stilla när vi uppträder heller.

Sista konserten med Zarakören för mig. Jag undrar vad jag ska hitta på för någon kör att vara med i nu? I Norrtälje vet jag inte om det finns något annat än kyrkokörer. I Stockholm finns det förstås mer att välja på, men många körer som Zarakören finns det nog inte.

För all del var Studentkören Aurora lika kul men på ett annat sätt. Vårkonserterna är nog roligare här i Zarakören, i alla fall när det är något roligt tema. I år var det extra kul eftersom det var jubileum med körens favoritlåtar och dessutom första gången vi uppträdde på Stadsteatern. Å andra sidan var Auroras många småuppträdanden skoj, och gjorde att det inte blev så långa terminer av bara övning utan att få sjunga med publik.

Men härligt är det ju med storkonserter också. Nästan fullt på Stadsteatern (500 platser, lär ha varit minst 450 biljetter sålda per föreställning). Underbart när publiken efter nästan tre timmar ändå knappt verkar vilja gå hem! Nåja... De applåderade i alla fall mycket, så att vi fick sjunga vårt extranummer (men det var ju planerat), men sedan fick vi ta refrängen på den låten en gång till. På andra föreställningen stod de upp och klappade takten.

Efter lördagens konsert gick vi på restaurang allihopa (nästan), så jag passade på att säga tack och hej till kören då. Det var trevligt, och vi var väl rätt uppspelta allihopa efter konserten, trots att många av oss egentligen var trötta och sovit mindre än vanligt under veckan. Själv hade jag haft lite huvudvärk under lördagen, kanske för att jag drack för lite under fredagskvällen, men det gick över före konserten.

Veckans motion har inte riktigt hunnits med. Jag kan nog räkna konserterna som likvärdiga med en promenad i alla fall, men jag fick ta en paus i bloggskrivandet här för att hinna med lite mer motion. Nu är klockan 23:00, och jag borde sova.

Snart dags att börja på nytt jobb då, i Norrtälje. Familjen var ner hit i helgen för konserten och de tog med sig några flyttlådor upp. Så nu är flytten påbörjad, även om den huvudsakligen kommer att ske någon gång senare i sommar.

Bilen gick sönder mitt under besiktningen i onsdags och fick bogseras därifrån till verkstaden, men det gick snabbt att få den lagad i alla fall så nu måste jag bara se till att få den ombesiktad snart.

Igår tog jag mig tid att öva lite jonglering. Hade knappt rört käglorna på två veckor och hade lite ont i huvudet så förutsättningarna borde inte ha varit de bästa. Jag förväntade mig att det skulle gå dåligt, men efter ett par försök gick det jättebra istället. Jag förbättrade mitt personbästa rätt rejält, från 259 fångade kast till 589. Idag gick det inte alls lika bra, men jag skyller på att det var blåsigt. Inte lätt när käglorna blåser iväg och rätt vad det är hamnar 3dm längre ut än de borde ha gjort.

Nu är det hög tid att sova så nu får jag sluta skriva. Godnatt!