Ologisk nedstämdhet?

Jaha. Då var jag där igen. I några veckor nu har jag ofta känt mig ledsen, omotiverad och bara allmänt nere. Ibland har jag inte lust att göra någonting alls, inte ens kören känns kul.

Jag vet inte varför heller. När jag är ledsen tänker jag ofta på att jag är ensam, jag känner fortfarande knappt någon i Skövde, men om det är den egentliga anledningen till att jag är ledsen vet jag inte. Det skulle kunna vara det. Bristen på närhet till andra människor. Visst, jag kan prata i telefon med familjen, eller chatta med någon eller så, men det är inte samma sak. Bara att kunna få en kram av någon vore skönt, men de närmaste personer som jag känner tillräckligt väl för att krama bor rätt många mil härifrån.

Visserligen var delar av familjen här förra helgen. Det var bra, det var skönt med sällskap, men inte ens det hjälpte riktigt. Trots att jag fick kramar.

Det går lite upp och ner, det där. Jag är ju inte ledsen varje dag. Igår kändes till exempel som en rätt bra dag, men idag är jag ledsen igen.

En annan sak som känns lite jobbigt är att det är så lite att göra på jobbet. Man blir inte direkt mer motiverad att jobba när det knappt finns något att göra. I veckan har jag plockat isär gamla servon för att spara reservdelar, det kändes inte särskilt meningsfullt. Sedan fick jag in ett par analoga ingångskort att laga, men jag hittade inga fel på dem, så jag har inte lagat något på hela veckan. Varför ens gå till jobbet?

Nä, jag funderar på att ta ledigt och ta en sista-minutenresa någonstans. Jag vet inte vart, jag vet inte vad jag vill ha ut av det, jag tror bara att det skulle vara skönt med lite miljöombyte. Chefen blir förmodligen bara glad om jag plockar ut ihopsparad ledighet nu när det är lite att göra också. Men om det skulle hjälpa mot att jag är ledsen vet jag inte. Kanske.

Föräldrarnas tips var annars motion, dagsljus, vitaminer, prata med någon och kanske lite rosenrot eller massage. Det är klart, igår var jag ute ett tag i solen, och då kändes det ju bra. Så kanske det kan bero delvis på för lite frisk luft och för tråkigt väder också? Jag vet inte.

Det är svårt att veta vad jag ska göra när jag inte vet riktigt varför jag är ledsen, men att fundera för mycket över det gör ju bara att jag hittar fler anledningar till att jag är ledsen och det blir jag ju knappast gladare av heller.

Nä, jag borde kanske ta en promenad. Tvätta och diska. Städa lite. Så kanske jag kan ta ledigt om en vecka och resa någonstans. Som sagt. Chefen lär bara bli glad om jag tar ledigt, även om det blir med kort varsel.

Jag har ju aldrig varit utomlands ensam heller, så det kanske är dags?